{"id":2214,"date":"2014-11-20T11:04:53","date_gmt":"2014-11-20T09:04:53","guid":{"rendered":"http:\/\/dididi.fi\/?p=2214"},"modified":"2014-11-20T11:04:53","modified_gmt":"2014-11-20T09:04:53","slug":"wikis-eller-inte-wikis-i-undervisningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/2014\/11\/20\/wikis-eller-inte-wikis-i-undervisningen\/","title":{"rendered":"Wikis eller inte wikis i undervisningen?"},"content":{"rendered":"

Jannica Heinstr\u00f6m f\u00f6rel\u00e4ste vid Dididi-seminariet 19.11.2014 kring wikis i undervisningen. Heinstr\u00f6m har doktorerat p\u00e5 universitetsstuderandes informationss\u00f6kning<\/a>\u00a0\u00e5r 2002. N\u00e4r hon bes\u00f6kte Vasa \u00f6vningsskola var det ett avslutat projekt inom gymnasieutbildningen <\/a>som hon h\u00e4nvisade till. Projektet innebar att tv\u00e5 grupper i gymnasiet, en i historia och en i modersm\u00e5l, arbetade i mindre grupper kring wikis. L\u00e4rarna hade planerat \u00f6vningarna och forskarna intervjuade senare studerande kring hur wikiarbetet p\u00e5verkat deras skolarbete i kurserna. Mera info om det \u00f6vergripande Tieto haltuun-projektet finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Wikipedia \u00e4r ett omtvistat \u00e4mne i skolorna och vissa godk\u00e4nner inte alls Wikipedia som en k\u00e4lla, trots att det \u00e4r d\u00e4r de flesta av oss hamnar f\u00f6rr eller senare. Det \u00e4r knappast n\u00e5gon nyhet att Wikipedia faktiskt inneh\u00f6ll f\u00e4rre felaktigheter \u00e4n uppslagsverket Encyclopaedia Britannica. Id\u00e9n med Wikipedia \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att arbeta fram artiklar tillsammans och d\u00e4rf\u00f6r\u00a0inkluderas ocks\u00e5 den kollaborativa aspekten i Heinstr\u00f6ms projekt<\/a>. Samarbetet verkade inte ha fungerat speciellt v\u00e4l och m\u00e5nga grupper delade helt enkelt upp \u00f6vningen och skrev den enskilt.<\/p>\n

Heinstr\u00f6m presenterade m\u00e5nga intressanta resultat, men ett var att st\u00f6rsta delen av de 35 respondenterna\u00a0skrev f\u00f6r l\u00e4raren och offentligheten med\u00a0Wikipedia inverkade p\u00e5 r\u00e4tt f\u00e5 studerande. Vissa upplevde en st\u00f6rre press n\u00e4r de skrev offentligt och det fanns de som tog det som ett personligt p\u00e5hopp om n\u00e5gon \u00e4ndrade eller raderade deras texter. F\u00f6r en av respondenterna skrevs texten om med tanke p\u00e5 medstuderande som skulle anv\u00e4nda wikina som en l\u00e4robok inf\u00f6r provet, vilket tolkades som en \u00f6kad omtanke om andra. Bed\u00f6mningen upplevdes som en central bit av uppgiften och f\u00f6r n\u00e5gra respondenter var wikis anonyma inl\u00e4gg och kr\u00e4vde d\u00e4rf\u00f6r inte lika stor anstr\u00e4ngning, men motsatta \u00e5sikter fanns ocks\u00e5 och upplevde den offentliga texten som mera kr\u00e4vande \u00e4n n\u00e4r enbart l\u00e4raren l\u00e4ser den. Informationss\u00f6kningen i sig verkade inte vara ett problem, men d\u00e4remot nog analysen av materialet, vilket ocks\u00e5 tidigare forskning bekr\u00e4ftar.<\/p>\n

I och med att jag jobbat en del med wikis och samarbetsinl\u00e4rning under min forskningsprocess s\u00e5 k\u00e4nner jag igen mycket av det som Heinstr\u00f6m talade om. Samtidigt undrar jag var det pedagogiska t\u00e4nket fanns n\u00e4r \u00f6vningarna planerades. Det kommer inte som n\u00e5gon \u00f6verraskning att studerande \u00e4r fokuserade p\u00e5 bed\u00f6mningen. Vi m\u00e5 vara sociala djur i grunden, men samarbete \u00e4r n\u00e5got vi l\u00e4r oss och n\u00e5got som vi kan bli b\u00e4ttre p\u00e5. S\u00e5 l\u00e4nge som bed\u00f6mningen utg\u00e5r ifr\u00e5n individuella prestationer s\u00e5 ser f\u00e5 studerande nyttan med samarbete.<\/p>\n

Grupparbeten kan vara oerh\u00f6rt givande, men de kan ocks\u00e5 vara bland det v\u00e4rsta i pedagogikens historia beroende p\u00e5 hur de planeras, precis som vilken annan undervisningsmetod som helst. N\u00e4r det kr\u00e4vs probleml\u00f6sning och olika kreativa l\u00f6sningar i en \u00f6vning s\u00e5 blir ocks\u00e5 samarbetet mera fruktbart eftersom alla gruppmedlemmar kan komma med f\u00f6rslag och f\u00f6ra arbetet vidare. I historia kunde en j\u00e4mf\u00f6rande\u00a0analys av\u00a0en historisk h\u00e4ndelse och en aktuell h\u00e4ndelse vara exempel p\u00e5 det. D\u00e5 kan det material som redan finns p\u00e5 n\u00e4tet utnyttjas f\u00f6r att analysera olika aspekter av h\u00e4ndelserna och b\u00e5da h\u00e4ndelsernas relevans kan klarg\u00f6ras tydligt i\u00a0studerandes texter. En enskild studerande hinner inte bearbeta all den information som finns och d\u00e4rf\u00f6r blir ocks\u00e5 samarbetet ett st\u00f6d, inte ett hinder i arbetsprocessen.<\/p>\n