{"id":1971,"date":"2014-05-22T13:14:42","date_gmt":"2014-05-22T10:14:42","guid":{"rendered":"http:\/\/dididi.fi\/?p=1971"},"modified":"2014-05-22T13:14:42","modified_gmt":"2014-05-22T10:14:42","slug":"en-gang-larare-och-sedan-aldrig-mer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/2014\/05\/22\/en-gang-larare-och-sedan-aldrig-mer\/","title":{"rendered":"En g\u00e5ng l\u00e4rare och sedan aldrig mer?"},"content":{"rendered":"

NAFOL:s konferens 21 maj 2014\u00a0”En gang laerer – alltid laerer?”\u00a0<\/a>hade ett tydligt fokus, n\u00e4mligen l\u00e4rares motivation att arbeta vidare inom yrket\u00a0och risken f\u00f6r att l\u00e4rare byter bana. Enligt Kari Smith slutar 40 % av nyblivna norska l\u00e4rare efter 1,5 \u00e5r, vilket p\u00e5 sikt i v\u00e4rsta fall leder till att Norge saknar n\u00e4rmare 11 000 l\u00e4rare \u00e5r 2020. Det h\u00e4r \u00e4r ett internationellt fenomen\u00a0och m\u00e5nga l\u00e4nder k\u00e4mpar med liknande siffror. Finland h\u00f6r dock till den grupp l\u00e4nder d\u00e4r situationen inte \u00e4r fullt s\u00e5 katastrofal. Paul Richardson och Helen Watt menar att v\u00e5r l\u00e5nga finl\u00e4ndska l\u00e4rarutbildning \u00e4r vetenskapligt f\u00f6rankrad och utbildar l\u00e4rare med f\u00f6rm\u00e5gan att forts\u00e4tta forska och utvecklas i arbetet. Speciellt i USA och Australien har korta l\u00e4rarutbildningsprogram <\/a>f\u00f6rs\u00f6kt \u00e5tg\u00e4rda l\u00e4rarbristen, men f\u00f6rfattarna st\u00e4ller sig fr\u00e5gande till om de faktiskt ger en tillr\u00e4cklig grund f\u00f6r en l\u00e5ngvarig l\u00e4rarg\u00e4rning.<\/p>\n

Orsakerna till att l\u00e4rare v\u00e4ljer att byta bransch \u00e4r m\u00e5nga t.ex. bristande st\u00f6d fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldrar, kollegium och rektor. Realiteten \u00e4r att en l\u00e4rare g\u00e5r fr\u00e5n att vara studerande till att vara l\u00e4rare \u00f6ver en natt, och det finns ingen tid f\u00f6r att mjuklanda i den nya milj\u00f6n och det nya ansvaret som yrket medf\u00f6r. F\u00f6rutom otaliga administrativa uppgifter ska en ny l\u00e4rare p\u00e5 kort tid bekanta sig med skolans regler och kultur, sina elever och samtidigt hantera alla de konflikter som kan uppst\u00e5 i klassen och i korridorerna, och eventuellt ocks\u00e5 i l\u00e4rarrummet. Ja, och planera lektioner n\u00e4stan varje kv\u00e4ll f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

Jessica Aspfors’ doktorsavhandling\u00a0”Induction Practices. Experiences of Newly Qualified Teachers.”<\/a>\u00a0(2012) lyfter fram att nyblivna l\u00e4rare beh\u00f6ver st\u00f6d av sin arbetsgivare och personalen p\u00e5 skolan, men ocks\u00e5 via en form av gruppmentorskap d\u00e4r nyblivna l\u00e4rare kan diskutera yrkesutmaningar gemensamt. I Finland finns gl\u00e4djande nog\u00a0ett\u00a0dylikt\u00a0mentorn\u00e4tverk\u00a0Osaava Verme<\/a>\u00a0f\u00f6r nya l\u00e4rare d\u00e4r de f\u00e5r st\u00f6d av l\u00e4rare med l\u00e4ngre erfarenhet. Ensam \u00e4r ingen stark, och f\u00e5 yrken \u00e4r s\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndiga som l\u00e4raryrket, men risken f\u00f6r att du st\u00e5r ensam med m\u00e5nga fr\u00e5gor \u00e4r \u00f6verh\u00e4ngande. S\u00e5h\u00e4r i slutet av l\u00e4s\u00e5ret kan en reflektion kring den egna motivationen vara viktig och om du kunde ha nytta av Osaava Verme, eller varf\u00f6r inte st\u00e4lla upp som mentor?<\/p>\n