{"id":1438,"date":"2013-08-13T10:22:20","date_gmt":"2013-08-13T07:22:20","guid":{"rendered":"http:\/\/dididi.fi\/?p=1438"},"modified":"2013-08-13T10:22:20","modified_gmt":"2013-08-13T07:22:20","slug":"vem-pratar-i-klassen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/2013\/08\/13\/vem-pratar-i-klassen\/","title":{"rendered":"Vem pratar i klassen?"},"content":{"rendered":"

S\u00e5h\u00e4r inf\u00f6r skolstarten s\u00e5 har l\u00e4rare studerat sina scheman f\u00f6r \u00e5ret och b\u00f6rjat planera sina lektioner. En tankest\u00e4llare f\u00f6r alla l\u00e4rare \u00e4r vem pratar mest i klassen? Och nu menar jag inte allm\u00e4nt babbel som \u00e4r nog s\u00e5 st\u00f6rande f\u00f6r undervisningen, utan verkliga samtal d\u00e4r kunskapen f\u00f6rmedlas, behandlas och analyseras. Enligt Olga Dysthe (1995) talar l\u00e4raren 75% av tiden och eleverna delar p\u00e5 25%. H\u00e4r \u00e4r ett exempel ur boken Det flerst\u00e4mmiga klassrummet (s. 11):<\/p>\n

L\u00e4raren: Vilka slags sociala f\u00f6r\u00e4ndringar gav den industriella revolutionen upphov till?<\/em><\/p>\n

Elev: St\u00e4derna blev st\u00f6rre<\/em><\/p>\n

L\u00e4rare: T\u00e4nk ett \u00f6gonblick p\u00e5 hur man levde p\u00e5 landet och i staden och vad de gjorde f\u00f6re den industriella revolutionen. Sedan kom fabrikerna och de skapade nya samh\u00e4llsgrupper.<\/em><\/p>\n

Dysthe h\u00e4nvisar till flera forskningar b\u00e5de svenska och internationella som s\u00e4ger samma sak. L\u00e4raren \u00e4r den som pratar och eleverna svarar med enstaka ord eller meningar. Och s\u00e5h\u00e4r har det varit de senaste 50 \u00e5ren. Jag k\u00e4nner igen mig i exemplet ovan f\u00f6r det blir l\u00e4tt s\u00e5 n\u00e4r man som l\u00e4rare tycker att n\u00e5got \u00e4r intressant och vill f\u00f6rklara och dela med sig av det man vet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Framf\u00f6r allt g\u00e5r det snabbare att g\u00e5 igenom ett tema n\u00e4r en person pratar och att det tar l\u00e4ngre tid n\u00e4r en grupp ska diskutera sig fram till n\u00e5got. MEN d\u00e4ri ligger pedagogikens dilemma – bara f\u00f6r att en l\u00e4rare s\u00e4ger n\u00e5got betyder inte att eleverna l\u00e4r sig. I exemplet ovan kunde l\u00e4raren l\u00e4tt ha l\u00e5tit studerande komma fram till samma slutsatser p\u00e5 andra s\u00e4tt via bilder, fr\u00e5gor, videoklipp och s\u00e5 vidare, och d\u00e5 skulle eleverna ha f\u00e5tt m\u00f6jlighet att tillsammans fundera p\u00e5 vad den industriella revolutionen innebar.<\/p>\n

Det skulle vara oerh\u00f6rt enkelt att vara l\u00e4rare om det enda som kr\u00e4vdes var ett antal monologer per dag som f\u00f6ljdes av n\u00e5gra skriftliga f\u00f6rh\u00f6r och prov. Enkelt och tr\u00e5kigt kan till\u00e4ggas. Det mest sp\u00e4nnande med yrket \u00e4r kontakten med ungdomar och utmaningen att aktivera dem och f\u00e5 dem intresserade av ett tema som jag redan brinner f\u00f6r.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Om vi v\u00e4nder p\u00e5 steken och funderar p\u00e5 hur vuxna skulle reagera ifall arbetet innebar att varje dag sitta 7,5h och lyssna 75% och prata 25%? Variation \u00e4r A och O n\u00e4r det g\u00e4ller l\u00e4rprocesser, vilket forskningsresultat upprepade g\u00e5nger har visat. Hoppas verkligen att det inte tar ytterligare 50 \u00e5r innan vi v\u00e5gar ta steget ut och p\u00e5 allvar inkludera ungdomarna i samtalen i klassrummen. Av egen erfarenhet s\u00e5 minskar ocks\u00e5 det d\u00e4r allm\u00e4nna babblet n\u00e4r undervisningen inkluderar elever. Babblet \u00e4r ofta elevernas protest mot en env\u00e4ldig l\u00e4rare, medan l\u00e4rarens maktmedel i klassen \u00e4r kontrollen \u00f6ver ordet. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt borde vi kunna kompromissa oss fram till en l\u00f6sning d\u00e4r b\u00e5da parterna \u00e4r n\u00f6jda med talturerna och metoderna i klassen.<\/p>\n

Charlotta Hilli \u00e4r doktorand inom DiDiDi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00e5h\u00e4r inf\u00f6r skolstarten s\u00e5 har l\u00e4rare studerat sina scheman f\u00f6r \u00e5ret och b\u00f6rjat planera sina lektioner. En tankest\u00e4llare f\u00f6r alla l\u00e4rare \u00e4r vem pratar mest i klassen? Och nu menar jag inte allm\u00e4nt babbel som \u00e4r nog s\u00e5 st\u00f6rande f\u00f6r undervisningen, utan verkliga samtal d\u00e4r kunskapen f\u00f6rmedlas, behandlas och analyseras. Enligt Olga Dysthe (1995) talar […]<\/p>\n","protected":false},"author":170,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[16],"tags":[73,102,137,156],"class_list":["post-1438","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-elevcentrerad-undervisning","tag-det-flerstammiga-klassrummet","tag-elevcentrerad-undervisning-2","tag-lararledd-undervisning","tag-olga-dysthe"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1438","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/170"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1438"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1438\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1438"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1438"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1438"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}