{"id":1379,"date":"2013-05-22T10:09:12","date_gmt":"2013-05-22T07:09:12","guid":{"rendered":"http:\/\/dididi.fi\/?p=1379"},"modified":"2013-05-22T10:09:12","modified_gmt":"2013-05-22T07:09:12","slug":"vada-avatarer-och-rollspel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/2013\/05\/22\/vada-avatarer-och-rollspel\/","title":{"rendered":"Vad\u00e5 avatarer och rollspel?"},"content":{"rendered":"<p>Det \u00e4r inte helt l\u00e4tt att g\u00e5 i br\u00e4schen f\u00f6r n\u00e5got nytt. Under konferensen <a href=\"http:\/\/www.uta.fi\/ltl\/en\/plural\/research\/mmk\/narrative_minds.html\">Virtual Worlds and Narrative Minds<\/a> i Tammerfors (21-22 maj 2013) presenterade Katrina Fong sin forskning kring hur spelare identifierar sig med sin karakt\u00e4r i ett spel. Hennes presentation v\u00e4ckte m\u00e5nga fr\u00e5gor bland publiken och det m\u00e4rktes hur mycket forskning som saknas kring avatarernas funktion f\u00f6r spelarens medvetande. N\u00e4r vi rollspelar s\u00e5 tar vi p\u00e5 oss ett annat ansikte och en annan kropp. Det h\u00e4r p\u00e5verkar i sin tur v\u00e5r empatif\u00f6rm\u00e5ga med denna karakt\u00e4r. I Fongs fall var det hj\u00e4ltinnan Lara Croft som skulle r\u00e4dda sig sj\u00e4lv fr\u00e5n en \u00f6de \u00f6. F\u00f6r den som inte k\u00e4nner till <a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Lara_Croft\">Lara Croft<\/a> kan jag informera att hon \u00e4r en i allra h\u00f6gsta graden sj\u00e4lvst\u00e4ndig och kapabel ung kvinna, som definitivt har den f\u00f6rm\u00e5ga som kr\u00e4vs att ta sig fr\u00e5n \u00f6n f\u00f6rutsatt att spelaren sk\u00f6ter sina kort r\u00e4tt.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/projektdididi.files.wordpress.com\/2013\/05\/lara_croft.png\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-medium wp-image-1380\" alt=\"Lara_Croft\" src=\"http:\/\/projektdididi.files.wordpress.com\/2013\/05\/lara_croft.png?w=125\" width=\"125\" height=\"300\" \/><\/a><\/p>\n<p>Fongs unders\u00f6kning visade bland annat att desto st\u00f6rre gl\u00e4dje eller n\u00f6je (enjoyment) ett spel innebar desto mera identifierade sig spelaren med karakt\u00e4ren. Vad inneb\u00e4r det h\u00e4r d\u00e5 i DiDiDi-sammanhang? Jo, att rollspel kan inneb\u00e4ra ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 en annan m\u00e4nniska, men ocks\u00e5 att se likheter mellan sig sj\u00e4lv och karakt\u00e4ren. Fong sammanfattade det som s\u00e5 att i slut\u00e4ndan hade det inte s\u00e5 stor betydelse vilken karakt\u00e4ren var utan att spelaren upplevde att hen ocks\u00e5 besitter samma f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00f6sa problem och ta sig ur en knepig situation, m\u00e5 d\u00e5 vara att f\u00e5 av oss tvingas ta oss fr\u00e5n \u00f6de \u00f6ar utan f\u00f6rvarning, men vardagslivets dilemman kan vara minst lika om inte \u00e4nnu mera kr\u00e4vande!<\/p>\n<p>Rollspel ger m\u00f6jligheten att vara n\u00e5gon annan f\u00f6r en tid. Det finns uppenbara m\u00f6jligheter att l\u00e5ta barn och ungdomar se en situation ur en annan m\u00e4nniskas synvinkel och \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r hur exempelvis intolerans av olika slag p\u00e5verkar en m\u00e4nniska. Detta \u00e4r drama\u00f6vningar i ny tappning, men kanske i en tryggare milj\u00f6. Alla k\u00e4nner inte sig bekv\u00e4ma med att spela en roll inf\u00f6r en grupp, men i en virtuell v\u00e4rld och i ett spel kan milj\u00f6ombytet g\u00f6ra att spelaren inte k\u00e4nner sig fullt lika utsatt. Det finns som sagt mycket kvar att g\u00f6ra inom denna gren av forskningen och det h\u00e4r var bara en av m\u00e5nga intressanta infallsvinklar.<\/p>\n<p>Charlotta Hilli \u00e4r doktorand inom DiDiDi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det \u00e4r inte helt l\u00e4tt att g\u00e5 i br\u00e4schen f\u00f6r n\u00e5got nytt. Under konferensen Virtual Worlds and Narrative Minds i Tammerfors (21-22 maj 2013) presenterade Katrina Fong sin forskning kring hur spelare identifierar sig med sin karakt\u00e4r i ett spel. Hennes presentation v\u00e4ckte m\u00e5nga fr\u00e5gor bland publiken och det m\u00e4rktes hur mycket forskning som saknas [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":170,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,36],"tags":[103,118],"class_list":["post-1379","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-avatarer","category-virtuella-varldar-2","tag-empati","tag-identifikation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1379","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/170"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1379"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1379\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1379"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1379"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dididi\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1379"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}