{"id":8,"date":"2020-01-13T15:30:50","date_gmt":"2020-01-13T13:30:50","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/?page_id=8"},"modified":"2021-02-25T08:13:37","modified_gmt":"2021-02-25T06:13:37","slug":"plenarforelasning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/plenarforelasning\/","title":{"rendered":"Plenarf\u00f6rel\u00e4sning"},"content":{"rendered":"

Varf\u00f6r \u00e4r dans ett eget \u00e4mne i grundskolan i Nya Zeeland, men inte i Norden? <\/strong><\/span>
\n\u2013\u00a0Om dansens (of\u00f6rl\u00f6sta) potential som kroppsligt l\u00e4rande och relationell konstform i skolan<\/strong><\/span><\/h1>\n
\n

Tone Pernille \u00d8stern<\/em><\/p>\n

\n

Denna plenarf\u00f6rel\u00e4sning r\u00f6r upp danskonsten, med tillh\u00f6rande dansdidaktik, som en konstform som st\u00e5r mitt i ett stort paradigmskifte. Ett s\u00e5dant skifte skapar kris, men ocks\u00e5 potential f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring och nya m\u00f6jligheter. F\u00f6r dansen handlar dessa m\u00f6jligheter om \u2013 och \u00e4r beroende av \u2013 avkolonisering, inkludering, normkritik och villighet att ifr\u00e5gas\u00e4tta allt som varit centralt i dans, s\u00e5som kropp, plats, estetik och teknik. Att dans handlar om kropp har s\u00e4llan varit ifr\u00e5gasatt i dans, men vilken kropp? Och vad \u00e4r kropp? En v\u00e4sterl\u00e4ndsk f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r kroppen som subjektiv, individuell och avgr\u00e4nsad utmanas idag av perspektiv p\u00e5 mer-\u00e4n-m\u00e4nskliga kroppar, digitala kroppar och relationellt, st\u00e4ndigt tillblivande kroppar. Dessa perspektiv har genklang i b\u00e5de urfolksperspektiv (indigenous theories) och postfilosofiska perspektiv. Nya Zeeland genomgick en stor l\u00e4roplansf\u00f6r\u00e4ndring under \u00e5ren 2000\u20132002, samtidigt som landet tydligare b\u00f6rjade g\u00f6ra upp med sitt koloniala f\u00f6rflutna. Som ett resultat blev \u201dte ao M\u0101ori\u201d (en maorisk v\u00e4rldssyn) tydligt inv\u00e4vd i den nationella nyzeel\u00e4ndska l\u00e4roplanen. Detta innebar att konst\u00e4mnena fick en central plats i l\u00e4roplanen, och att dans och drama blev egna \u00e4mnen i grundskolan p\u00e5 samma s\u00e4tt som musik och bildkonst. Denna plenarf\u00f6rel\u00e4sning pekar p\u00e5 hur konst\u00e4mnena, kroppsligt l\u00e4rande och dans kan f\u00e5 en central plats i en avkoloniserad l\u00e4roplan och utmanar s\u00e5ledes den nordiska, eurocentriska l\u00e4roplanen, skolan och l\u00e4rarutbildningen utifr\u00e5n detta perspektiv.<\/p>\n<\/div>\n

 <\/p>\n

\"\"
Foto: Zeljko Vucic<\/figcaption><\/figure>\n

Tone Pernille \u00d8stern<\/strong> (Dr. of Arts in Dance) \u00e4r professor i konst\u00e4mnenas didaktik med vikt p\u00e5 dans vid NTNU Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet, samt g\u00e4stprofessor i dansdidaktik i samtida kontexter vid Stockholms konstn\u00e4rliga h\u00f6gskola. Hon \u00e4r aktiv som A\/R\/Tograf (konstn\u00e4r\/forskare\/pedagog) med ett speciellt intresse f\u00f6r socialt engagerad konst, kroppsligt l\u00e4rande, koreografiska processer och performativ forskning. En nyligen publicerad publikation \u00e4r kapitlet \u201cChoreography as Poetic, Pedagogical, and Political Action in Contemporary Times\u201d i boken Art as an Agent for Social Change<\/em> (Mreiwed, Carter & Mitchell, 2020). Med forskningsgruppen Choreographic folding\u00a0<\/em>(https:\/\/www.ntnu.edu\/ilu\/choreographic-folding<\/a>) unders\u00f6ker hon koreografi som expanderande, performativt, poetiskt och politiskt engagemang i v\u00e4rlden.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Varf\u00f6r \u00e4r dans ett eget \u00e4mne i grundskolan i Nya Zeeland, men inte i Norden? \u2013\u00a0Om dansens (of\u00f6rl\u00f6sta) potential som kroppsligt l\u00e4rande och relationell konstform i skolan Tone Pernille \u00d8stern Denna plenarf\u00f6rel\u00e4sning r\u00f6r upp danskonsten, med tillh\u00f6rande dansdidaktik, som en konstform som st\u00e5r mitt i ett stort paradigmskifte. Ett s\u00e5dant skifte skapar kris, men ocks\u00e5 … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dPlenarf\u00f6rel\u00e4sning\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":512,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-8","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/wp-json\/wp\/v2\/users\/512"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=8"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":220,"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/8\/revisions\/220"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs2.abo.fi\/dansensdag\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=8"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}